Att vara sensibelt begåvad

 

Högkänsliga personer lägger märke till subtila stämningar (dvs hårfin, nästan omärklig, utstuderad, raffinerad) och nyanser som andra männiksor normalt missar. Självklart kan egenskaper och förmågor variera mellan olika HSP-personer. En del av oss reagerar starkt på andras sinnesstämningar, medan andra HSP är sensoriskt känsliga, dvs använder alla våra sinnen i sin bedömning och reaktion.

 

Det "jobbiga" för oss HSP - är att vi blir överstimulerade, vilket i sin tur kan leda till stress - och stress leder ofta till att vilja dra sig undan och vila från överstimulerande sinnes och känslointryck.

 

De svenska författarna Maggan Hägglund och Doris Dahlin - har i sin bok "Drunkna inte i dina känslor" - valt att namnge oss HSP som "Stark-Sköringar", som vid stress lätt och bäst drar sig undan under stenen.

 

Du som vet med dig att du är en HSP - dig rekommenderar vi verkligen att läsa denna bok - och gärna innan du väljer ett coachuppdrag med oss.

 

OBS - bara för att författarna valt en kvinna på sitt omslag, så innebär detta inte att merparten av "drunkningsolyckor", drabbar kvinnor... Det är jämnt fördelat att vara HSP mellan kvinnor och män - DET har forskaren Elaine Aron funnit under sina 20 års studier inom ämnet och som psykolog.

Alla högkänsliga personer är olika varandra, enligt Elaine Aron. Om du jämför med våra "faktarutor" på startsidan, så är inte alla HSP t.ex samvetsgranna, intuitiva eller empatiska. För andra HSP:er är empati, intuition och medvetenhet om andras behov det som styr dem.

 

Som framgår av boken ovan, så klarar många HSP av stressade och röriga situationer, och upplevs av sin omgivning som mycket starka personer. När de i en annan situation berörs på ett annorlunda sätt - kan de och ofta till omgivningens förvåning - byta skepnad och bli en klart skör person.

 

Det jobbiga för oss HSP:er är att om och när vi blir alltför mycket överstimulerade - då händer det är vi inte ses som förstående, känsliga, kreativa, intuitiva... MEN - för att rättfärdiga - vilken person blir emaptisk, förstående osv - när denne är under stark press och stress????

 

Tyvärr, ja vi skriver tyvärr, så får många HSP:er dåligt självförtroende - då de ofta blir missförstådda av sin omgivning (troligen mest på sitt jobb med tuffa resultatmål och utan flexibilitet)

 

Vi måste därför höja att finger - och förklara att den tolkning som görs kring HSP:er med dåligt självförtroende har inget alls att göra med medfödda eller avgörande personlighetsdrag. Det är snarare så att HSP:n befinner sig på fel plats och vid fel tillfälle och med fel chef!

 

HSP - är inget nytt kring mänskligheten - då HSP;erna alltid funnits som balans och upptäckare - för att ge "krigarna" en chans att fundera på konskevenser av sina drastiska beslut. Det är inte för utan att HSP återfunnits/finns som präster, jurister, läkare, lärare, filosofer (Sokrates bilden ovan), visionärer, konstnärer och omsorgspersoner. Om detta skriver Elaine Aron utförligt i boken "Den högkänsliga människan"

 

Det finns de som menar att det var HSP:er som hade rollen av att känna av "Vargen kommer", men även förutspå väderomslag och andra naturrelaterade förhållanden.

 

Idag litar vi mer på GPS och andra tekniker, än t.ex en slagruteman...

VAD står begreppet DOES för...

 

När Elaine Aron år 2011 skrev " Psychotherapy and the Highly Sensitive Person - för att bistå terapeuter att förstå att detta personlighetsdrag INTE är en sjukdom eller brist på något - så skapade Elaine Aron förkortningen DOES, för att göra det lättare för terapeuter att analysera personlighetsdraget HSP. Elaine Aron menar att förkortningen är ett utmärkt sätt att beskriva både oss som är HSP - och forskningen om HSP.

 

D - står för djup bearbetning

Grunden till personlighetsdraget HSP ligger i tendensen att på ett djupaare sätt bearbeta information. När hen får en uppgift om en person och inte har möjlighet att skriva ner det ( mobilen är t.ex urladdad ), så kommer hen antagligen att försöka bearbeta på något sätt för att klart komma ihåg uppgiften.

 

Antingen genom att repetera det många gånger, tänka på mönster eller betydelser i siffror eller lägga märke till likhet med något annat. Om hen inte bearbetar det på något sätt, så vet hen att hen kommer att glömma det. Högkänsliga personer Bearbetar allting mer – de relaterar och jämför det de tar in och jämför med tidigare erfarenheter av liknande förhållanden. Vi HSP, gör detta vare sig vi är medvetna om det eller inte medvetna. När vi HSP beslutar något att veta hur vi kom fram till det beslutet – kallas det intuition. Högkänsliga har bra (men inte ofelbar) intuition. När du som HSP tar ett beslut, kanske du märker att du är långsammare än andra, eftersom du så noga tänker över många alternativ. (Inte allt så klart – då inte ens du som HSP vet allt – så du kanske väljer att Googla). Detta är också ett djupt bearbetande..

 

Undersökningar som stödjer den djupbearbetande aspekten av detta personlighetsdrag, har jämfört hjärnaktiviteten hos högkänsliga och icke högkänsliga – som utför olika uppgifter om och om igen. Forskning av Jadzia Jegiellovicz visar att högkänsliga personer använder mer av de delar av hjärnan som associerar med ”djupare” informationsbehandling, särskilt när det gäller uppgifter som handlar om att lägga märke till subtila förhållanden. I en annan studie, som Elaine Aron gjorde gav högkänsliga och icke högkänsliga personer uppgifter som handlade om perception x) som redan var kända för att vara svåra , dvs kräva mer hjärnaktivering/ansträngning – beroende på vilken kultur hen kom ifrån.

x)Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Som regel innefattas varseblivningen i ordet, men i snävare bemärkelse är varseblivningen nervimpulsernas reaktion på stimuli, medan perceptionen är den automatiska uppfattningen av dessa impulser som följer av tidigare erfarenhet och kunskap, vilken ger stimulis dess omedelbara mening.

 

De icke högkänsliga personerna uppvisade de vanligt återkommande svårigheterna, medan de högkänsliga försökpersonernas hjärnor visade sig inte ha samma svårigheter, oavsett kulturell bakgrund. Det var som om att de högkänsliga fann det naturligt att ”se bortom” sina kulturers förväntningar av hur det – ”verkligen är” (Uppfattning om Verklighet styrs ju av våra attityder, värderingar, förväntningar och erfarenheter – det har bl.a kommunikationsforskare som John Fiske belagt)

 

Hjärnforskare som Bianca Acevedo har visat på högre hjärnaktivitet hos högkänsliga än andra i ett område som heter Insula, dvs en del av hjärnan som ständigt integrerar (sammanställning av sinsemellan olika delar till en komplexare helhet) kunskap om inre tillstånd och emotioner, kroppsposition och yttre händelser. Vissa har kallat detta för medvetandets fundament. Om vi är mera medvetna om vad som är på gång på både insidan och utsidan – är detta precis det resultat som hen kan förvänta sig.

 

O – står för överstimulering

Om hen lägger märke till varje liten detalj i en situation och situationen är komplicerad (dvs mycket att hålla reda på samtidigt), intensiv ( mycket oväsen, oreda osv) – eller håller på för länge (t.ex några timmars resa till jobbet) verkar det vara självklart att hen också tidigare kommer att slitas ut av all denna bearbetning. Andra som inte uppmärksammar så mycket eller ens något av det du som HSP ta in, kommer inte att tröttna så snabbt. De kanske t.o.m. tycker att det är ganska märkligt att du som HSP tycker det är för mycket att först ”göra-stan-hela dagen” på semestern och sedan gå på nattklubb på natten… De andra pratar glatt vidare, när du helst skulle vilja att de var tysta ett bra tag, så du får tid att tänka… de vill och uppskattar en livlig restaurang/fest – där du som HSP inte ens står ut med allt oväsen.

Det ovan nämnda beteenden som forskare har lagt märke till mest, dvs att högkänsliga personer lätt blir stressade av överstimulering inkl. social stimulans – och att de lärt sig att undvika intensiva situationer – mer än vad andra icke högkänsliga personer gör.

 

En undersökning som gjorts av Friederike Gerstenberg, jämförde hur högkänsliga och icke högkänsliga klarade uppgiften att på en datorskärm bestämma ifall ett T, som var vridet i olika riktningar, låg gömt bland en massa L som också var vridna i olika riktningar. De högkänsliga var snabbare och mer noggranna – MEN också mer stressade än andra, efter att ha gjort uppgiften. Berodde det på sinnesstämningen eller var det en känslomässig effekt av att delta? Oavsett vad som var anledningen hos de olika högkänsliga – så kände de sig stressade.

Högkänslighet handlar dock och huvudsakligen om att vara plågad av höga nivåer av stimuli. Var således noga med att INTE blanda ihop högkänslighet med någon problematisk åkomma. Sensoriska besvär, som t.ex astma, tinnitus, allergier, mottaglighet för virus, bullerskador m.fl – har INTE att göra med att hen har ett bra sensoriskt bearbetande. Personer med autistiska spektrumstörningar – ska INTE sammantolkas med de förhållande som gäller för högkänsliga.

 

E – står för emotionell mottaglighet

 

Data från enkäter och experiment har funnit belägg för att högkänsliga personer reagerar MER på både positiva som negativa upplevelser. Jadzia Jegiellovicz har funnit att högkänsliga i synnerhet reagerar mer än icke-högkänsliga på bilder med positiv värdeladdning.

 

Detta är i ännu högre grad sant – om de haft en bra barndom!

 

I Jadzia Jegielloviczs studier av hjärnan hittade hon denna reaktion på positiva bilder inte bara i de områden som associeras med den initiala upplevelsen av starka känslor, utan också i högre områden för tänkande och förnimmelse. Några av dessa områden är desamma som bekräftats i hjärnundersökningar av djupt bearbetande. Den starkare reaktionen på positiva bilder – som ytterligare förstärks av en bra barndom – stämmer väl in i ett begrepp som skapats av forskarna Michael Pluess och Jay Belsky. De har skapat begreppet ”fördelskänslighet” – för att betona den speciella potential som högkänsliga personer har att kunna dra fördel av positiva omständigheter.

 

E – står också för empati. I en undersökning, ledd av Bianca Acevedo fick högkänsliga och icke-högkänsliga personer titta på bilder av både främlingar som av närstående som uttryckte glädje, ledsenhet eller en neutral känsla. I alla situationer där det fanns känslor i bilderna - upp visade de högkänsliga ökad aktivering av insula – men också mer aktivitet i sina spegelneuronsystem – särskilt när de tittade på närståendes glada ansikten! ( Ett spegelneuron är ett neuron, dvs en nervcell som avger nervimpulser både när individen utför en viss handling, och även när individen ser samma handling)

 

Det är först under de senaste 20 åren – som detta spegelneuronsystem har upptäckts. Dessa enastående neuroner är inte bara till hjälp när vi lär oss genom imitation – utan tillsammans med de hjärnområden som är särskilt aktiva hos högkänsliga, så hjälper de oss högkänsliga att förstå andras intentioner och hur de andra känner sig. Dessa neuroner, är därför ansvariga för den allmänmänskliga kapaciteten för empati. Vi högkänsliga vet inte bara hur någon annan känner sig, utan inkänner faktiskt på det viset med och via oss själva!

Någons annans ledsna ansikte hade en tendens att genera mer aktivitet i dessa spegelneuroner hos högkänsliga än hos andra. När de såg sina närstående vara ledsna, uppvisade de högkänsliga också högre aktivitet i områden som indikerade att de ville göra något – de ville agera. Denna aktivering, att vilja göra någonting, var faktiskt större än aktiveringen i de områden som har att göra med empati, så vi högkänsliga kanske ska ledas till att lugna ner vår intensiva empati – för att vara till hjälp!

 

På det hela taget, var hjärnaktiveringen som indikerar empati starkare hos högkänsliga än hos icke-högkänsliga – oavsett vilken sorts känslor som ansiktena på bilderna visade.

 

Det ÄR ett vanligt missförstånd att känslor får oss att tänka ologiskt!

 

Vetenskaplig forskning granskad av psykolog Roy Baumeister Florida State University in Tallahassee (https://psy.fsu.edu/faculty/baumeister.dp.html) – har placerat känslorna i centrum av förståndet! Våra starkaste känslor uppstår efter en händelse, vilket hjälper oss att komma ihåg vad som hände och dra lärdom av det. Ju mer upprörda vi är/blir pga ett misstag, desto mer tänker vi på det och kommer att undvika det i framtiden. Ju mer förtjusta vi är över en framgång, ju mer tänker vi på hur det gick till! Vi pratar också mer om det, vilket gör att det är mer sannolikt att vi lyckas upprepa det.

 

Andra studier som Roy Baumeister tar upp, utforskar hur känslor bidrar till klart tänkande. Studierna visar att människor som INTE har någon emotionell anledning att lära sig något – inte heller lär sig särskilt bra – om de överhuvudtaget lär sig något alls! Detta är en bidragande del i att det är lättare att lära sig ett främmande språk i det land det talas – då vi är mycket mer motiverade att hitta rätt, kunna prata med någon som tilltalar oss och inte känna oss allmänt bortkomna. Från denna synvinkel kan vi anta att det är nästan omöjligt för en högkänslig person att bearbeta saker på ett djupare plan – utan att vara starkt känslomässigt motiverad. Kom också ihåg att högkänsliga personers starkare reaktioner lika mycket eller mer gäller positiva känslor som nyfikenhet, förväntad framgång, en behaglig längtan efter något, tillfredställelse, glädje och förnöjsamhet.

 

S – står för att uppfatta det subtila

 

I de flesta av de undersökningar som nämnts ovan, har det krävts en förmåga att uppfatta subtila saker/förhållanden/stämningar. Det är oftast det subtila som högkänsliga lägger mest märke till – de små ”vibbar” vi högkänsliga märker, men som de andra missar…

 

Med tanke på det och pga att Elaine Aron kallar personlighetsdraget för – högkänslighet, så finns de som menar och tänker att det är det med det subtila, som är det centralt viktiga i personlighetsdraget.

 

Elaine Aron har valt att korrigera detta – genom att understryka den roll som bearbetandet/processandet har – och använder därför ”Sensory Processing Sensitivity /SPS” som den mer formalla och vetenskapliga beteckningen. SPS – personlighetsdraget handlar inte om extraordinära sinnen, då det ju finns högkänsliga personer som har dålig syn, hörsel etc. Visserligen menar och uppvisar en del högkänsliga att ett eller flera sinnen är mycket skarpa, men även i dessa fall skulle det snarare kunna vara så att dessa personer behandlar sinnesinformationen mer noggrant än att det har att göra med något ovanligt med deras ögon, näsa, hud, smaklökar eller öron. När högkänsliga uppfattar något, är alltså de områden i hjärnan mer aktiva som gör det mer komplexa bearbetandet av sinnesinformation.

Det handlar alltså inte så mycket om de områden som känner igen alfabetets bokstäver genom dess form eller ens läser ord, utan snarare de områden som fångar den subtila betydelsen i orden.

Vår medvetenhet om det subtila kommer oss till nytta på en mängd olika sätt – allt från att helt enkelt njuta av livet till att hitta strategier för hur vi ska reagera på andras icke-verbala signaler (som de kanske inte har en aning att de ger ifrån sig) som rör deras sinnesstämning eller pålitlighet.

 

När vi är slutkörda kan vi å andra sidan vara de som är minst medvetna om någonting – vare sig det är subtilt eller grovt – förutom vårt eget behov av en paus…